Vad är det värsta ni råkat ut för ?

torbjornmieden

New member
Satt på Golden Air flyget igår från visby-bma och för dom som bor i stockholm märkte nog den kraftiga vinden som var igår och den flygningen tog nog priset för den värsta i turbulens jag varit med om.




Han fick vrida planet inför landning så jag som satt vid fönstret vänster i kabin såg landningsbanan rakt ut till vänster, har inte varit med om något liknande.




Så vad har ni råkat ut för som ni vet om, nödlandningar och andra situvationer.
 
När kaptenen på PIA(Pakistan International Airlines) började be före landning.


"Ladies and Gentlemen, Insha'Allah. This is your captain speaking..."
 
På klappsätet på väg från HRG till ARN, flygledartornet ropar upp i radion: "Runway XX clear for take off, Inshallah...." För er som inte vet, Inshallah är arabiska och betyder "om Gud vill"... Kapten på kärran blev en smula tveksam.
 
Marcus01 skrev:På klappsätet på väg från HRG till ARN, flygledartornet ropar upp i radion: "Runway XX clear for take off, Inshallah...." För er som inte vet, Inshallah är arabiska och betyder "om Gud vill"... Kapten på kärran blev en smula tveksam.Klicka för att utvidga...


Uppenbarligen ville gud den gången. Men hur slutade det? Drog kapten iväg med osäkerheten kring Allahs vilja eller inväntade han ett mänskligt beslut med mänskligt ansvar? 
 
Alx skrev:Uppenbarligen ville gud den gången. Men hur slutade det? Drog kapten iväg med osäkerheten kring Allahs vilja eller inväntade han ett mänskligt beslut med mänskligt ansvar?Klicka för att utvidga...
Jag jobbade i Egypten då och kunde en smula arabiska. Kapten frågade vad flygledaren snackade om och jagförklarade att allt i Egypten handlar om Guds vilja, eller för den delen ovilja. Vi lyfte...;-)
 
Jag åkte med SAS kärran från ORD-ARN som hade tankat för lite bränsle samtidigt som det var missberäknad överlast och mycket dåligt väder på Arlanda. Piloten gör tre landnings försök men vid minima höjd syns fortfarande inte banan. Vid varje misslyckat försök drar piloten planet nästan rakt upp (ja inte 180 grader) men riktig riktig rejäl stigning. Då blir jag rädd eftersom man kan instrumentlanda på en femkrona i stort sett, med hjälp av GPS och ILS. Efter tredje försöket annonserar piloten till oss passagerare att vi har nästan slut på bränsle och kommer att förbereda nödlandning på HEL i stället. Då det även var på väg att bli oväder på GOT. När vi går in för landning på HEL ser man på bildskärmen i stolsryggen framför fullt pådrag med brandbilar och ambulanser. Då kände man sig ganska liten. En annan sak som räddade livet på mig var mitt velande och trötthet fredagen då planet från Milanda störtade strax efter start. En kvinnlig bekant hade ordnat så jag skulle få hoppa av i Bromma. Men tänkte som så att, nej jag tar tåget hem och struntar i det där mötet, tar det i nästa vecka i stället. Jag satt sen på tåget helt stum när väl talgdanken och stressen hade lagt sig.




Jag har lite artiklar som PDF men en snabb sökning i DNs arkiv så hittade jag incidenten.

SAS-plan tvingades nödlanda - DN.SE
 
Final approach igår kväll till ARN från AMS på en SAS Mad Dog var faktiskt läskigt. Vi studsade runt rejält med ett par fall strax innan hjulen tog i marken mjukt och fint. Bra jobbat i cockpit!



Var med om en go-around i absolut sista sekunden i en BA 747 på JFK. Vi kastades runt ordentlig i denna jätte. Man gör nästan en 360 under inflygning med förrädiska vindar... Motorerna var på tomgång, kunde tyda detaljerna i gräset på några meters höjd och undrade var vi skulle landa. 4 Rolls Royce motorer skrek, planet stack rätt upp (tomt i tanken gör det lätt) och folk stönade och ylade. Allt löst på golvet åkte kana genom kabinerna. Efter 5 minuter berättade en sur brittisk pilot att JFK ATC kanske inte skulle valt att skicka oss på denna bana då den saknar ILS och vädret låg på gränsen, men att vi nu får tillstånd att landa på en bana med ILS. Schysst att vi blev försökskaniner.



Lärde mig senare att vi kom in på den ökända Canarsie Approachen på 13R. Väldigt lik Kai Tak fast inte så pass extrem.



Intressant läsning om denna landning här.
 
När jag flög till ARN från LLA i augusti så träffades planet av blixten under inflygningen. Jag tyckte inte detta var så farligt men andra personer ombord blev väldigt uppskrämda, Jag lugnade dem efter bästa förmåga och landningen gick prefekt. Kaptenen kommenterade detta när vi väl var på marken och sa att det inte var någon fara och det är mycket ovanligt med problem i samband med blixtnedslag.



För mig är nog det värsta iofs att mitt bagage var borta i 6 dagar när jag flög till LAS senast. 
 
Sakoz skrev:Jag åkte med SAS kärran från ORD-ARN som hade tankat för lite bränsle samtidigt som det var missberäknad överlast och mycket dåligt väder på Arlanda. Piloten gör tre landnings försök men vid minima höjd syns fortfarande inte banan. Vid varje misslyckat försök drar piloten planet nästan rakt upp (ja inte 180 grader) men riktig riktig rejäl stigning. Då blir jag rädd eftersom man kan instrumentlanda på en femkrona i stort sett, med hjälp av GPS och ILS. Efter tredje försöket annonserar piloten till oss passagerare att vi har nästan slut på bränsle och kommer att förbereda nödlandning på HEL i stället. Då det även var på väg att bli oväder på GOT. När vi går in för landning på HEL ser man på bildskärmen i stolsryggen framför fullt pådrag med brandbilar och ambulanser. Då kände man sig ganska liten. En annan sak som räddade livet på mig var mitt velande och trötthet fredagen då planet från Milanda störtade strax efter start. En kvinnlig bekant hade ordnat så jag skulle få hoppa av i Bromma. Men tänkte som så att, nej jag tar tåget hem och struntar i det där mötet, tar det i nästa vecka i stället. Jag satt sen på tåget helt stum när väl talgdanken och stressen hade lagt sig.Jag har lite artiklar som PDF men en snabb sökning i DNs arkiv så hittade jag incidenten.SAS-plan tvingades nödlanda - DN.SEKlicka för att utvidga...
Jag har för mig att jag läst en rapport om denna flygning, hittar den inte nu men har inte Haverikommissionen gjort en sådan?
 
mry skrev:När jag flög till ARN från LLA i augusti så träffades planet av blixten under inflygningen. Jag tyckte inte detta var så farligt men andra personer ombord blev väldigt uppskrämda, Jag lugnade dem efter bästa förmåga och landningen gick prefekt. Kaptenen kommenterade detta när vi väl var på marken och sa att det inte var någon fara och det är mycket ovanligt med problem i samband med blixtnedslag.För mig är nog det värsta iofs att mitt bagage var borta i 6 dagar när jag flög till LAS senast.Klicka för att utvidga...
Mitt SAS-plan träffades också av blixten OSL-CPH för några år sedan. Det knäppte till rätt rejält i kabinen och kaptenen sa i högtalarna att vi fortsätter som vanligt. Jag tyckte det var lustigt att han inte sa något för att lugna passagerarna; typ att det inte är farligt eller att allt är ok.
 
Han var väl rädd för att passagerare skulle begära kompensation från SAS om allt inte var ok...
 
På en MS flight CAI-NBO så drog de igång en lång bönevideo när vi trodde de skulle visa säkerhetsgenomgången. Jag och min kollega blev ganska oroade eftersom planets kondition antydde att vi nog behövde stöd från högre makter för att komma fram.




Men jag tror att det läskigaste nog egentligen var när vi under start med AS FAI-SEA drog in en fågel i vänster motor. Inget alvarligt inträffade, men det började lukta fruktansvärt illa i kabinen och sedan började nervösa flygvärdinnor och styrman springa runt och titta ut genom fönstren. Efter ca 10 minuter annonserade piloten vad som hänt och meddelade att alla instrument indikerade normala värden, så vi skulle kunna fortsätta.
 
För drygt 15 år sedan skulle jag flyga KLM SJO-AMS. Vi taxade ut på den enda start/landningsbanan och stod tvärs över den. Jag satt på fönsterplats och såg i mörkret landingsljus från ett ankommande flygplan komma närmare och närmare. Lustig känsla att undra om allt verkligen är ok. Till sist taxade vi dock tillbaka till gateområdet, det andra planet landade och sedan startade vi som vanligt. Jag vet inte om allt gick som det var tänkt där eller inte.




Några go-arounds har jag också varit med om. Den maffigaste precis som Concorde var med en B747 som skulle landa i Paris och drog på som tusan strax innan landning. Flygvärdinnorna hade inte säkrat videokasetterna till tv-apparaterna så de ramlade alla ut vilket bidrog till stämningen med ett kraftigt oljud. Kaptenen kom på högtalarna och förklarade lugnande. Flygvärdinnorna dock (Air France) städade upp och ställde sig för att prata med varandra, jag tycker de kunde gjort en runda i kabinen för att eventuellt lugna nervösa passagerare.




För några år sedan satt jag i det här planet, inget skrämmande var mest irriterad över att jag inte märkt att planet redan vänt om när kaptenen berättade att vi var på väg tillbaka.




Så in alles, inga stora grejer har hänt mig i luften.
 
Jag var påväg hem från SFO och sträckan LHR-ARN var det läskigaste jag varit med om.

Det var lång kö till startbanan och ett lågt grått dimtäcke så långt ögat kunde se.

Jag kommer inte ihåg vad det var för plan, men det var ett litet plan, med vingarna långt bak kommer jag ihåg, och 2+2 konfig och jag satt på rad 3.



Där sitter jag och tittar ut och ser plan efter plan starta framför oss i kön. Så ser jag planet framför oss starta och vi rullar ut på startbanan väldigt tätt inpå. Jag förväntar mig att vi ska stanna till ett tag eftersom planet framför PRECIS drog iväg, men icke, vi sätter av full fart utan att ens stanna 1sekund. Jag tänker då "OJ, hua detta var väl lite väl nära? ska jag vara lite nervös nu kanske?" Men jag är 19år vid detta tillfälle och tänker "Nej, vafan är jag orolig för? Jag är ingen pilot, jag vet ingenting om sånt här, nu litar vi på att de som rattar kärran faktiskt har en aning om vad de gör" (SAS förövrigt)



Vi stiger kraftigt, rakt in i molnen, ser ingenting utanför.



Helt plötsligt bara kastar sig planet neråt och åt höger. Alla, inklusive jag själv, sitter o håller i oss i armstöden för allt vad vi kan och är övertygade om att vår stund är kommen. Det höll i sig ganska länge dessutom. Kändes som minst 5-10 sekunder "fall" snett ner åt höger.



Sen planar vi ut och man hör hur ALLA tar ett riktigt djupt andetag och andas ut samtidigt.



Det var allt vi hann göra innan samma "fall" upprepades fast denna gång åt vänster. och alla trodde de skulle dö.



Det som gjorde mig sur var att kaptenen sedan ropade ut att detta orsakades eftersom vi startade för nära planet framför. JAG som inte kunde/kan någonting om att flyga ett flygplan hade ju för fan listat ut detta innan vi lyfte. Tack för den nära-döden-upplevelsen. Usch!
 
Dagen innan dagen som förändrade världen för 10 år sedan, skulle jag åka med SAS ARN-LHR. Jag satt på plats 1D, och vi hade en ny B737-800, som var på sin andra sträcka. Alla passagerare fick en liten godis när vi klev ombord, och personalen var märkbart stolta över sitt nya flygplanen. Som ni minns så flög man med dörren öppen till cockpit på den tiden (som ändras dagen efter), och från plats 1D såg man rakt fram genom öppningen.



Coolt! tänkte jag... Lade ner boken, och kollade när vi lämnade gaten för avgång. Kaptenen och piloten börjar accelerera flygplanet, vi börjar komma upp i hastighet och systemen ropar: "Abort, Abort, Abort, Abort". Jag ser hur kaptenen drar "trottles" i revers, och vi stannar upp ganska långsamt med några hundra meter kvar innan han svänger vänster. Som vanlig på SAS, cool-lugn kapten som berättar att en varningslampa gällande dörren bak har kommit på, och personalen kollar... Jag återgår till min Tom Clancey bok, då jag inser det är tillräcklig med spänning för mig. Det var sista gången dörren var uppe....
 
1. Aboslut värst var när jag flög med Air Uzbekistan eftersom det på mitten av 90 talet var så att Indian airlines strejkade, vid landningen i Goa indien kändes det väldigt märkligt och ostadigt när vi bromsade. Såg helt plötsligt brandbilar och när vi klev av planet så var landningställen täckta i släcknings-skum.

Det värsta med detta var att två dagar senare så knäcktes landningstället på exakt samma flygplan för att däcken explorade vid landning. Detta resulterade i att planet kanade på buken och resultatet var katastrofalt m dock dog inte några vad jag minns.



2. Blixten slog ner i en KLM 747 när jag satt i First Class, en fruktansvärd smäll, och en rejäl blixt i hela planet, alla sov och efter blixten slog ner så skrek alla ända tills kaptenen lugnader ner och förklarade vad som hänt.
 
TorbjornMieden skrev:Satt på Golden Air flyget igår från visby-bma och för dom som bor i stockholm märkte nog den kraftiga vinden som var igår och den flygningen tog nog priset för den värsta i turbulens jag varit med om.Han fick vrida planet inför landning så jag som satt vid fönstret vänster i kabin såg landningsbanan rakt ut till vänster, har inte varit med om något liknande.Så vad har ni råkat ut för som ni vet om, nödlandningar och andra situvationer.Klicka för att utvidga...



Blåste rätt bra igår på BMA. Vinden låg nästan rakt sydlig med 15-20 kt och sidvindar på uppemot 32 kt.
 
Jag har inte varit med om så mycket läskigt på mina 722 flighter.



Go around på Frösön i kraftig dimma. Vi kom ner på tredje försöket. (Annars hade vi hamnat i Trondheim eller Stockholm)



Kraftig turbulens ombord på AF443 mellan Rio och Paris. Ungefär i samma område som AF447 havererade kom vi in ett område med väldigt kraftig turbulens. Jag satt på övre våningen och tittade ner på motorerna och vingen och såg hur pass mycket de rörde sig att jag drog ner "gardinen" och tyckte att det var vääldigt lång kvar till vi skulle se land igen



I Januari i år satt jag ombord på Air Baltics Q-400 mellan ARN och RIX. Under sjunket in mot Riga började flygplanet vibrera kraftigt. Jag misstänkte is och fick det bekräftat när piloten talade om att vi hade is på flygplanet," but we'are decending now"... . Bytte plan i Riga och fortsatte till AMS där jag bytte till Transavia för att flyga till Istanbul. När Transaviakärran accelererar så är allt som vanligt, sen helt plötsligt så bromsar den in väldigt kraftigt. Vi taxar av banan och piloten förklarar att han inte visste varför detta hände men flygplanet var tydligen inte redo att lyfta och sa emot. Men vi gör ett nytt försök. Jag började fundera på den mänskliga faktorn och tyckte inte att det lät så kul med ett nytt försök. Drygt 3.5h senare landade vi säkert i Turkiet.
 
Jag har en bekant som jobbade som styrman på Flyme. En dag följde jag med honom på jumpseat på sträckan GOT-NCE. När vi ligger på final på den vänstra banan på NCE, det är två parallella, så påtalar styrmannen till kaptenen som var PF att det är på den högra banan vi har landingstillstånd. Då vi är ganska nära marken följer en manöver som kännns väldigt tydligt i planet där vi skiftar bana. Då kändes det skönt att veta att det alltid är minst två piloter i cockpit.
 
Det mest roligt bisarra som hänt mig har varit en lös draperianordning. Vid start så åkte den bakåt hastigt och träffade en passagerare i Monkey i huvudet rätt hårt (eller jag antar det när hon började skrika/vråla).



Kabinpersonalen trodde sig ha fått ordning på den strax efter start men i kort final så åker den framåt minst tre rader innan den träffar mig i bakhuvudet.
 
Back
Top