Satt och planerade höstens resor, och blev sugen på att flyga och äta lite gott, och efter lite research hamnade valet på Hong Kong, tre dagar på plats. Har varit där för några år sedan, och åt då på Lung King Heen (***) och på Tim Ho Wan (*), men kände att det finns lite mer att utforska. Tog med mig en lika matintresserad vän för att få lite sällskap.
Fick till en resa i SAS Go för ca 3500 sek, vilket jag tyckte var prisvärt.
Tog en snabb visit på guldloungen på Arlanda, och fick i mig lite protein i form av rökt lax och lite grönsaker, tog även lite Pepsi max på det.
Vid boarding märkte jag att en kille var väldigt tjenis med personalen och stod kvar och pratade lite, tyckte jag kände igen honom, och efter att jag själv gått på planet kom jag på att det var Rickard Gustafson. Han tog dock vänstersväng, medan jag gled till höger och platsen 30G. Efter att "boarding completed" utropats, insåg jag att jag inte hade någon stolsgranne. Min vän satt några rader bakom och slapp också stolsgranne, skönt. Har inte flugit SAS Go med extra benutrymme förut, men var väldigt nöjd, då jag är 190 cm lång brukar just benutrymmet vara den största begränsningen i ekonomi.
Flygningen var inget speciellt, jobbade några timmar, och sen lade jag mig för att sova. Har svårt att sova sittandes, men fick väl kanske 2h sömn totalt, resten av tiden satt jag och blundade och försökte somna utan resultat.
På plats inhandlades ett MTR Airport express travel pass, och vi hoppade på tåget in till Central. Väl framme, låste vi in väskan. Då klockan var runt 8:30, och incheckningen på vårt hotell började vid 15:00, fanns det lite tid att göra annat. Vi tog en promenad upp till Corner kitchen ovanför Sheung Wan, och fick i oss en "full english breakfast" och en americano. Tyvärr dokumenterades inte denna, men de har rätt bra frukost och helt ok kaffe. Vädret var runt 25 grader och lite mulet, och vi började få tillbaka livsglädjen. Vi gick vidare och tog en sväng i Kennedy Town, men det var så pass tidigt så det var ganska lugnt där. Har annars läst att de ska ha bra street food-utbud, men det gäller nog framåt kvällen. Nu började det bli dags för lunch, så vi åkte den klassiska spårvagnen till Wan Chai, där vi började med att ta en öl på Roundhouse, som har lite allt möjligt, bland annat Mikkeller, lite kinesiska öl osv. Drack en Pineapple Sculpin från Ballast point från fat som uppvärmning, sen tog vi oss till Bo Innovation (***) som vi hade bokat. Där åt vi deras avsmakningsmeny med dryckespaket.
Kammussla
Ibericoskinka, lagrad i 48 månader
Hummertartar
Xialongbao
Anklever
en Mou tai sour
Torsk
A3 Saga-gyu biff
Efterrätt med mango, kokos och grapefruit
Sammanfattat tyckte jag det var gott, men inte att det var värt tre stjärnor, kanske två. Ingen rätt stog ut, men alla rätter var bra.
Nu var det dags att checka in, så vi hämtade väskorna på Central, och tog Star Ferryn till Tsim Sha Tsui. Hotellet vi bodde på låg på 58 Nathan road, och huset innehöll allt från små affärer som sålde allt möjligt, till tvätterier och verkstäder. Vi hämtade nyckeln på 13e våningen, och bodde sedan på tredje våningen. Rummet var väldigt litet, hade en stockholmsduch, men kostade endast 1100 sek för tre nätter, så vi var nöjda ändå.
Den mysiga gången till vårt rum, innergården på plan 3 till höger.
Efter incheckning åkte vi upp till Sham Shui po för att gå runt och insupa lite mer autentiska delar av Hongkong, innan det var dags för sen lunch #2 på Tim Ho Wan (*). Kön var obefintlig och vi kom in direkt.
Här har de Dim sum, så det är fokus på dumplings av olika slag. Det blev även premiär för kycklingfötter för min del, ganska gott faktiskt. Otroligt prisvärt, man kommer undan med 200 sek för två, och då blir man mätt. Ett måste när man är i Hong Kong, och gillar dim sum.
Glutinous rice dumpling
Innehållet i paketet ovan, väl inuti finns det fläsk i någon söt sås och en liten bit korv.
Kycklingfötter
En översiktsbild över vissa rätter, Pork bun nedtill, Vermicelli till vänster, kycklingfötter till höger och räkdumplings upptill.
Det är alltid kul att spana på den lilla rutinen de lokala gör innan de äter med pinnar och med porslinsskopan till maten. Man får ofta en större skål in till bordet, och en kanna med te. Man tar teet och häller på pinnarna och skopan ovanför den större skålen, nästan som om man desinficerade med teet. Sedan när man är klar kommer servitören och hämtar den större skålen med teet som de sedan häller ut.
Beställningen gjordes genom att man kryssar i en meny som man får när man kommer in, som lämnas till servitören/servitrisen när de kommer och lämnar teet. Sedan kommer de tillbaka med ett kvitto häftat till beställningslappen, som man tar med sig ut och betalar vid entréen.
Efter att ha gått runt lite i området uppe kring tunnelbanestationen Prince Edward blev det färja till Macao, och väl där tog vi den enda (?) gratisbussen 12X in till rondellen utanför casinot Grand Lisboa. Väl där tog vi en promenad in till Senado square, gick runt lite på gågatorna i närheten, innan vi begav oss till restaurangen Chan Kong Kei, som är känt för sin anka och kyckling. Väl där beställde vi en 50/50, dvs både kyckling och anka på en risbädd. Gott och väldigt enkelt. Man delar bord med andra, och man sitter inte speciellt bekvämt. Man förväntas även gå så fort man ätit klart, så man sitter inte kvar och minglar direkt.
Hälften kyckling, hälften anka.
Inte mycket till mys direkt.
Mätta gick vi tillbaka till Senado square och fick ändå i oss en Pastel de nata, en portugisisk bakelse som kan beskrivas som en mazarinformat wienerbröd, fast med mer äggsmakande "mormors hosta". De bästa hittar man i Belem, väster om Lissabon, men det är kul att smaka av en bara för att .
Nu började vi bli rejält trötta efter den uteblivna sömnen, och klockan var runt 23, så vi tog färjan tillbaka och tackade för oss.
Innan hemfärd kunde jag inte låta bli att notera den ultralyxiga "Super class"-loungen som TurboJet erbjuder till sina mest uppskattade kunder.
Nästa dag kan sammanfattas med mat, mat och mera mat. Vi var på Yat Lok(*) som skall ha Hongkongs bästa gås, och det var en liknande upplevelse som i Macao, fast lite bättre mat. Gåsen var riktigt god, och vi tog även in lite fläsk, som hade en riktigt gott krispigt skinn. Ris serverades till, och man satt även här otroligt trångt, så själva sittningen var inte så minnesvärd.
En halv gås - otroligt saftig. Skinnet var riktigt gott.
"Roast pork"
Yat Lok - trångt och stimmigt.
Till middag åt vi på Qi (*) som ironiskt nog ligger ovanför Bo Innovation i Wan Chai. Här är det Sichuan som är fokus, och vi åt lite soppa som jag glömde ta en bild på, sedan lite wontons (variant på dumplings) och slutligen soft shell crab och lamm, täckt av chili.
Förrätt - det liknade koreansk kimchi väldigt mycket - inlagda rotfrukter med chili
Wontons med chili
Surprise! Soft shell crab och lamm med ännu mer chili
Väldigt kul upplevelse, även om det bitvis var väldigt starkt. Det här var en restaurang som försökte vara åt fine dining-hållet, men servicen var rätt dålig. Vänlig, men alldeles för långa väntetider och inte mycket ansträngning av servitörerna för att få kontakt. En spaning på restaurangen var att 90% av restaurangens besökare såg ut att vara från Indien eller dess grannländer.
Kvällen avslutades med en promenad till, och ett par drinkar på Quinary, som rekommenderas varmt om man gillar mixologi.
Drinkar på Quinary
Fortsättning följer...
Fick till en resa i SAS Go för ca 3500 sek, vilket jag tyckte var prisvärt.
Tog en snabb visit på guldloungen på Arlanda, och fick i mig lite protein i form av rökt lax och lite grönsaker, tog även lite Pepsi max på det.
Vid boarding märkte jag att en kille var väldigt tjenis med personalen och stod kvar och pratade lite, tyckte jag kände igen honom, och efter att jag själv gått på planet kom jag på att det var Rickard Gustafson. Han tog dock vänstersväng, medan jag gled till höger och platsen 30G. Efter att "boarding completed" utropats, insåg jag att jag inte hade någon stolsgranne. Min vän satt några rader bakom och slapp också stolsgranne, skönt. Har inte flugit SAS Go med extra benutrymme förut, men var väldigt nöjd, då jag är 190 cm lång brukar just benutrymmet vara den största begränsningen i ekonomi.
Flygningen var inget speciellt, jobbade några timmar, och sen lade jag mig för att sova. Har svårt att sova sittandes, men fick väl kanske 2h sömn totalt, resten av tiden satt jag och blundade och försökte somna utan resultat.
På plats inhandlades ett MTR Airport express travel pass, och vi hoppade på tåget in till Central. Väl framme, låste vi in väskan. Då klockan var runt 8:30, och incheckningen på vårt hotell började vid 15:00, fanns det lite tid att göra annat. Vi tog en promenad upp till Corner kitchen ovanför Sheung Wan, och fick i oss en "full english breakfast" och en americano. Tyvärr dokumenterades inte denna, men de har rätt bra frukost och helt ok kaffe. Vädret var runt 25 grader och lite mulet, och vi började få tillbaka livsglädjen. Vi gick vidare och tog en sväng i Kennedy Town, men det var så pass tidigt så det var ganska lugnt där. Har annars läst att de ska ha bra street food-utbud, men det gäller nog framåt kvällen. Nu började det bli dags för lunch, så vi åkte den klassiska spårvagnen till Wan Chai, där vi började med att ta en öl på Roundhouse, som har lite allt möjligt, bland annat Mikkeller, lite kinesiska öl osv. Drack en Pineapple Sculpin från Ballast point från fat som uppvärmning, sen tog vi oss till Bo Innovation (***) som vi hade bokat. Där åt vi deras avsmakningsmeny med dryckespaket.
Kammussla
Ibericoskinka, lagrad i 48 månader
Hummertartar
Xialongbao
Anklever
en Mou tai sour
Torsk
A3 Saga-gyu biff
Efterrätt med mango, kokos och grapefruit
Sammanfattat tyckte jag det var gott, men inte att det var värt tre stjärnor, kanske två. Ingen rätt stog ut, men alla rätter var bra.
Nu var det dags att checka in, så vi hämtade väskorna på Central, och tog Star Ferryn till Tsim Sha Tsui. Hotellet vi bodde på låg på 58 Nathan road, och huset innehöll allt från små affärer som sålde allt möjligt, till tvätterier och verkstäder. Vi hämtade nyckeln på 13e våningen, och bodde sedan på tredje våningen. Rummet var väldigt litet, hade en stockholmsduch, men kostade endast 1100 sek för tre nätter, så vi var nöjda ändå.
Den mysiga gången till vårt rum, innergården på plan 3 till höger.
Efter incheckning åkte vi upp till Sham Shui po för att gå runt och insupa lite mer autentiska delar av Hongkong, innan det var dags för sen lunch #2 på Tim Ho Wan (*). Kön var obefintlig och vi kom in direkt.
Här har de Dim sum, så det är fokus på dumplings av olika slag. Det blev även premiär för kycklingfötter för min del, ganska gott faktiskt. Otroligt prisvärt, man kommer undan med 200 sek för två, och då blir man mätt. Ett måste när man är i Hong Kong, och gillar dim sum.
Glutinous rice dumpling
Innehållet i paketet ovan, väl inuti finns det fläsk i någon söt sås och en liten bit korv.
Kycklingfötter
En översiktsbild över vissa rätter, Pork bun nedtill, Vermicelli till vänster, kycklingfötter till höger och räkdumplings upptill.
Det är alltid kul att spana på den lilla rutinen de lokala gör innan de äter med pinnar och med porslinsskopan till maten. Man får ofta en större skål in till bordet, och en kanna med te. Man tar teet och häller på pinnarna och skopan ovanför den större skålen, nästan som om man desinficerade med teet. Sedan när man är klar kommer servitören och hämtar den större skålen med teet som de sedan häller ut.
Beställningen gjordes genom att man kryssar i en meny som man får när man kommer in, som lämnas till servitören/servitrisen när de kommer och lämnar teet. Sedan kommer de tillbaka med ett kvitto häftat till beställningslappen, som man tar med sig ut och betalar vid entréen.
Efter att ha gått runt lite i området uppe kring tunnelbanestationen Prince Edward blev det färja till Macao, och väl där tog vi den enda (?) gratisbussen 12X in till rondellen utanför casinot Grand Lisboa. Väl där tog vi en promenad in till Senado square, gick runt lite på gågatorna i närheten, innan vi begav oss till restaurangen Chan Kong Kei, som är känt för sin anka och kyckling. Väl där beställde vi en 50/50, dvs både kyckling och anka på en risbädd. Gott och väldigt enkelt. Man delar bord med andra, och man sitter inte speciellt bekvämt. Man förväntas även gå så fort man ätit klart, så man sitter inte kvar och minglar direkt.
Hälften kyckling, hälften anka.
Inte mycket till mys direkt.
Mätta gick vi tillbaka till Senado square och fick ändå i oss en Pastel de nata, en portugisisk bakelse som kan beskrivas som en mazarinformat wienerbröd, fast med mer äggsmakande "mormors hosta". De bästa hittar man i Belem, väster om Lissabon, men det är kul att smaka av en bara för att .
Nu började vi bli rejält trötta efter den uteblivna sömnen, och klockan var runt 23, så vi tog färjan tillbaka och tackade för oss.
Innan hemfärd kunde jag inte låta bli att notera den ultralyxiga "Super class"-loungen som TurboJet erbjuder till sina mest uppskattade kunder.
Nästa dag kan sammanfattas med mat, mat och mera mat. Vi var på Yat Lok(*) som skall ha Hongkongs bästa gås, och det var en liknande upplevelse som i Macao, fast lite bättre mat. Gåsen var riktigt god, och vi tog även in lite fläsk, som hade en riktigt gott krispigt skinn. Ris serverades till, och man satt även här otroligt trångt, så själva sittningen var inte så minnesvärd.
En halv gås - otroligt saftig. Skinnet var riktigt gott.
"Roast pork"
Yat Lok - trångt och stimmigt.
Till middag åt vi på Qi (*) som ironiskt nog ligger ovanför Bo Innovation i Wan Chai. Här är det Sichuan som är fokus, och vi åt lite soppa som jag glömde ta en bild på, sedan lite wontons (variant på dumplings) och slutligen soft shell crab och lamm, täckt av chili.
Förrätt - det liknade koreansk kimchi väldigt mycket - inlagda rotfrukter med chili
Wontons med chili
Surprise! Soft shell crab och lamm med ännu mer chili
Väldigt kul upplevelse, även om det bitvis var väldigt starkt. Det här var en restaurang som försökte vara åt fine dining-hållet, men servicen var rätt dålig. Vänlig, men alldeles för långa väntetider och inte mycket ansträngning av servitörerna för att få kontakt. En spaning på restaurangen var att 90% av restaurangens besökare såg ut att vara från Indien eller dess grannländer.
Kvällen avslutades med en promenad till, och ett par drinkar på Quinary, som rekommenderas varmt om man gillar mixologi.
Drinkar på Quinary
Fortsättning följer...