dino_81 skrev:Wow! Du fångar mig verkligen med din rapport, tack. Suget att se mer än bara Seoul ökar.Skickat från min iPhone med TapatalkKlicka för att utvidga...
Tack! Det var lite av mitt huvudsyfte med denna rapport -- att visa något mer än Seoul. Kul att du känner så.
Johan Gott skrev:Tack för en väldigt intressant rapport! Blir väldigt sugen på att åka tillbaka till detta fascinerande land!Klicka för att utvidga...
Tack!
Isnudlar och ett ryskt pariserhjul
Road tripen börjar närma sig sitt slut. Efter att ha träffat några bekanta i södra Korea är det dags att åka tillbaka till Seoul.
Innan det var dags att lämna Ulsan hade vi lite shoppingärenden att ta hand om. Gatuparkering var inte lätt att hitta i stadskärnan och vi hade inte planerat några ärenden i något stort varuhus (där det annars är smartast att parkera och få sin parkeringsbiljett stämplad i en affär på internationellt manér).
Vi kryssar runt bland smågator och letar efter gatuparkering då vi ser ett automatiserat (dvs utan personal) betalt parkeringsområde med lediga platser. Inte jättebilligt men cappat på max 10000 KRW/dygn -- Okej, taget, orkar inte kryssa runt mer. Ser att man kan betala med kort och att det även finns en logga med Samsung Pay. Hallå, jag är i Samsungs hemland, med en Samsung-mobil och Samsung Pay aktiverat -- inget att vara orolig för.
För att få lite energi går vi till ett bageri som är känt för sin mangotårta. Beställer kaffe och mangotårta men här blir det stopp igen. Inga av våra utländska kort fungerar (#2) och det blir ingen mangotårta. Vi går och käkar nudlar istället. Ser förresten att utanför bageriet så ligger det en kartong märkt med "Thai mangos for Korea". Ah just det ja, färsk mango blir det ju senare på resan.
På sommaren är det bra med kalla nudlar. Dom sparade inte på isen här.
Mellan våra shoppingärenden ser jag att på toppen av Lotte Department Store så finns ett pariserhjul. Fint sätt att få utsikt över staden. Den höjdrädde som önskar chock-KBT:a sin höjdskräck kan välja en "Crystal Cabin" med transparent golv för några tusen KRW extra. Sån tur var (för mig) så var inte hela golvet transparent utan det var bara som ett fönster (som för mig var bortkastade pengar... men som tur var min medpassagerare något starkare i sinnet och kunde se ner ibland).
Där har vi pariserhjulet på taket.
Byggt av ryska företaget Pax och installerat 2001. Senaste säkerhetsinspektionen för tre år sedan. Hur ofta görs säkerhetsinspektionerna tro?
Tomt i kabinen bredvid.
Tydliga instruktioner. Don't romp!
Fin utsikt över Ulsan i solnedgång.
Klara med shoppingen beger vi oss tillbaka parkeringplatsen. Inga av våra utländska kort fungerar (#3)... och Samsung Pay? Jag förstår inte hur det var tänkt att fungera. Hittade ingen NFC-läsare på automaten. Blev att trycka på supportknappen. Där svarar en trevlig herre som först verkar skeptisk till att våra kort inte fungerar eller eventuellt bara är så serviceinriktad att han vill övervaka våra betalningsförsök. Vi testar att betala igen och han bekräftar i systemet att betalningarna inte går igenom. Efter (vad som känns som en) ganska lång diskussion kommer lösningen, han kan skicka en betallänk till vårt lokala mobilnummer och vi kan fixa betalningen med (lokal) banköverföring i efterhand. Bommen öppnas och vi kan köra ut.
När vi senare kollar smset så var det fel typ av länk (igen kortbetalning!) så vi fick ringa en gång till till supporten och be om rätt sms. Som vi sen fick och kunde betala med banköverföring.
Stämningsbild över risfält på landet #1.
Stämningsbild över risfält på landet #2.
Ingen road trip är komplett utan (många) stopp på Koreas högklassiga rastplatser. (Vit Hyundai nån?)
Rastplatskomplexet.
Det viktigaste i rastplatskomplexet.
Det näst viktigaste i rastplatskomplexet.
För mig blev det Daegu gukbab.
De större rastplatserna ger även tillfälle till shopping och underhållning.
Rastplatskomplexet har även ett kombinerat litet business center(?) med skrivare och blodtrycksmätning.
Själva tillbakaresan till Seoul var ingenting speciellt förutom att bli påmind (igen) om att ha bil inne i Seoul är värdelöst (för min del). Perfekt för att ta sig runt i landet men knappast inne i Seoul.
Men hur var det nu med vägtullarna (
Hi Pass)? Vi lyckades
aldrig betala dom med våra kort och vi lyckades
aldrig köpa ett förladdat Hi-Pass-kort med våra utländska kredit/debit-kort (#4). Jag misstänker att det är någon slags block att köpa Hi-Pass-kort med utländska kort. I samma convenience store där det går hur bra som helst att köpa mat och dryck med utländska kort går köp av förladdat Hi-Pass inte igenom. Även om köpet sker i samma kortterminal. Liknande erfarenhet när vi gick in på ett av de kontor som ibland finns vid större vägtullsstationer: Köp av förladdat Hi-Pass-kort gick inte igenom men en betalning av själva tullavgiften som vi var skyldiga på just den sträckan gick igenom.
Om någon lyckats köpa ett Hi-Pass-kort med utländskt kort vore det intressant att höra om var!
Nästa gång ska jag se till att vara lite bättre förberedd. Ska testa ett av de laddningsbara debitkort som är till för utlänningar (
Namane,
https://en.namanecard.com). Enligt Namanes websida ska kortet fungera för att betala de flesta vägtullar och som förhoppningsvis då fungerar att köpa Hi-Pass-kort med också!
Med ett uppladdat Hi-Pass-kort i Hi-Pass-kortläsaren i bilen är det bara att blåsa igenom automatiska betalningsstationer där man inte behöver stanna. Utan kort får man köra den manuella vägen där det ibland sitter en person och ibland bara en maskin. Är det en maskin så är det bara att trycka på blå knapp så får man en slags räkning (förutsatt att systemet förstår var du åkt). Röd knapp så får du prata med en människa (behövs om systemet inte förstått hur du åkt). Är det en människa vid stationen så be om en räkning för senare betalning.
I slutet hade vi en hög med papper från minst fyra-fem olika system. Ibland automatiskt utskrivna med en QR-kod för betalning och ibland på gammalt klassiskt karbonpapper med handskrift. Vi betalade allting i efterhand med banköverföringar.
Hyrbilsföretaget var dock helt inställda på att vi skulle få problem med att betala vägtullarna och hade sagt till oss att om det är några tullar som vi inte lyckas med att betala så drar dom av vägtullarna på depositionsavgiften. Därav att hyrbilsföretaget håller på depositionsavgiften i en månad efter återlämning av bilen. På den tiden letar sig tydligen vägtullarna fram till den som verkligen står som ägare av fordonet.
Då var road trippen avslutad. Ca 1100 km under hjulen och vi har bekvämt tagit oss till flera platser runt om i Korea som hade varit lite knepiga eller omständiga att ta sig till med tåg och buss.
Resan fortsätter men nu blir det bara Seoul innan det är dags att lämna Korea för denna gång. Lite småtips om Seoul kommer i nästa uppdatering!
