[Semi-Live] En roadtrip i flyover country

golfkillen

New member
Alla andra gör det, så varför inte jag? Detta blir förhoppningsvis en semi-live rapport från vår 4-dagars roadtrip i USA. Kanske ett annat fokus än vad ni är vana vid, jag hade inte tänkt ta en enda bild på menyer tex. Istället vill jag fokusera på hur priviligierade vi är som flyger första klass, är 4 dagar i USA (långresa för många av er) och kan njuta av fina hotell och bra flyg.



Det gnälls ibland väldigt mycket, tex ibland gnälls det på cabin crew som inte dyker upp när man trycker på knappen (lösning, använd apostlahästarna och sök upp personalen). Det mesta som folk gnäller över har en väldigt enkel lösning, bara man själv tänker till lite, är ödmjuk och inser att alla människor kan ha en dålig dag. Möt dina medmänniskor med ett leende (även om det tar 10 sekunder istället för 5 för ANAs personal att komma till ditt säte), så blir oftast livet enklare.





20190820_051315-jpg.96246



Det bästa med Kastrups lounge, baristan



Sitter på LH2447 på väg till Munchen, tre rader business men vi är bara två personer. Frukosten kom precis in, men jag tackade nej, blev en snabb macka vid 0330 och en trippel cappuccino på Kastrup, så jag väntar nu tills vi är i loungen. Lufthansas mat är ju ofta sisådär, men den luktar i alla fall väldigt gott just nu, som när man kommer ner till en frukostmatsal på ett bättre hotell. Det får faktiskt magen att kurra lite.




20190820_054519-jpg.96247



Det värsta som hänt idag är att jag kl 0330 inser att jag har en skjorta med orangea toner och skall ha röda skor...



Gardinen är inte fördragen, men jag orkar inte uppbåda minsta uns av negativ energi för att bli upprörd över det. Beläggningen är låg, inte bara i business, så inget spring. Sen om sanningen skall fram, det är bara en gardin, vill någon från economy gå förbi den, även i stängt läge, är den inte speciellt svårforcerad. Nu kanske vän av ordning utbrister "men du har ju betalt för det". Då skall jag förklara min syn på det hela.

1. Det är en bonusresa, betald med poäng mestadels från värvningar och vanliga inköp, jag har svårt att bli upprörd för att jag har betalt något, då det i princip inte är något alls jag har betalt.

2. Jag försökte hitta "gardin-tillägg" nedbrutet på kvittot, men hittade bara bränsletillägget. Jag har inte läst alla terms and condition så det står kanske något där om gardinen

3. Bara för att man har betalt för något så behöver man inte bli allt för upprörd om det inte ingår, om det handlar om något så trivialt som en gardin (på samma sätt som att man behöver inte bli belönad för allt man gör, som jämförelse så fick jag ingenting för att hjälpa den gamla damen med hennes väskor på Öresundståget, men jag gjorde det ändå).



Såg nu när jag lättade på trycket att gardinen var halvt fördragen, oj vad mycket svårare det blev att gå förbi den .




20190820_065353-jpg.96248



Ojoj, de farliga människorna i economy som man tydligen inte vill dela toalett med.



Detta blir nog en bra dag!
 
Golfkillen skrev:Ojoj, de farliga människorna i economy som man tydligen inte vill dela toalett med.Klicka för att utvidga...
Du missförstår, det är inte att dela toaletten som är problemet, det är att dela det främre utrymmet avsett för de som betalar mer för sitt säte i en trång kabin som är problemet. Sedan vet alla att passagerare i business dricker mer och måste ha snabbare access till toaletten och då kan det inte vara kö.
 
Det här låter som att det kan bli en uppfriskande rapport! Ser fram emot läsningen!
 
Nu har vi varit här i first class-loungen i satellit-terminalen på Munchens flygplats i drygt två timmar. Min vän kom inflygandes från Arlanda (jag vann med 20 minuter trots att jag landade vid G gate och han på K gate). FCT i Frankfurt har ju sin charm, men denna vinner överlägset gällande utsikt.



Vet ni vad som hände när jag kom till loungen? Lounge-värden som kontrollerade boardingkort så något i stil med "I guess you have been here before". Jag svarade sanningsenligt nej, bara i Frankfurt. Trots detta fick jag ingen visning av faciliteterna i loungen. Blev jag upprörd? Nej, jag tänkte att det är någorlunda lätt att hitta restaurangdelen och toaletterna helt själv. Jag har också sett en och annan ur personalen som man kan fråga om man behöver hjälp.



Jag hade här tänkt klaga över ölutbudet i loungen, något som jag tidigare reflekterar över i FCT. Sen får jag syn på ett antal craft beer uppställda. Så inte heller det kan jag klaga på. En frukostöl på terrassen var perfekt. Som jag skrev innan, denna dagen blir bra.




20190820_075934-jpg.96252



Kanske inte är något för en ölkännare som @palmen men duger åt mig




20190820_091712-jpg.96253



Frukostölen, en av de viktigaste ölen på dagen
 
Jag betalar mer skatt en många av mina nära, så jag borde få bättre vård och kanske en egen kö till matstånden på den lokala festivalen. Nej fy nu blev jag sådär sjukt provocerande med dåliga jämförelser. Jag ser poängen i flera av argomenten, och även jag förväntar mig så klart mer från de flesta aspekter när jag köper (även via award) en dyrare biljettklass. Men samtidigt har golfkillen en sund inställning som jag måste stämma in i 



Edit: Och tack för en trevlig rapport, so far
 
Kul med nya öl i MUC, i FRA är det det gamla vanliga... Så iställer för att dricka öl för €8/liter får jag dricka Ruinart rose för €93/liter. Här har LH en del pengar att spara.
 
Golfkillen skrev:Nu har vi varit här i first class-loungen i satellit-terminalen på Munchens flygplats i drygt två timmar. Min vän kom inflygandes från Arlanda (jag vann med 20 minuter trots att jag landade vid G gate och han på K gate). FCT i Frankfurt har ju sin charm, men denna vinner överlägset gällande utsikt.Vet ni vad som hände när jag kom till loungen? Lounge-värden som kontrollerade boardingkort så något i stil med "I guess you have been here before". Jag svarade sanningsenligt nej, bara i Frankfurt. Trots detta fick jag ingen visning av faciliteterna i loungen. Blev jag upprörd? Nej, jag tänkte att det är någorlunda lätt att hitta restaurangdelen och toaletterna helt själv. Jag har också sett en och annan ur personalen som man kan fråga om man behöver hjälp.Jag hade här tänkt klaga över ölutbudet i loungen, något som jag tidigare reflekterar över i FCT. Sen får jag syn på ett antal craft beer uppställda. Så inte heller det kan jag klaga på. En frukostöl på terrassen var perfekt. Som jag skrev innan, denna dagen blir bra.Visa bifogad bild 96252Kanske inte är något för en ölkännare som @palmen men duger åt migVisa bifogad bild 96253Frukostölen, en av de viktigaste ölen på dagenKlicka för att utvidga...
Har druckit Crew förut, första craftbeer ölen jag drack från Tyskland. Det är inget superspeciellt, men är helt ok öl och något som absolut platsar i en flygplatslounge, även i en First lounge enligt mig. Jag skulle bli väldigt glad över att se detta i en First lounge framöver, initiativet att faktiskt erbjuda de som föredrar öl före vin/champagne ska absolut lyftas!
 
Sådär, på planet till Chicago.



Funderingarna angående loungen, tänk vilken möjlighet och hur priviligierade vi är som kan använda en sådan här lounge. Mat, alkohol och ständig uppassning.



Som tidigare skrivit så drack vi frukostölen på terrassen. Efter en habil trerätters-lunch så blev det också en cigarr på terrassen.




20190820_131013-jpg.96262





Duschrum användes, och även om kvinnan som stod där inte kunde så mycket engelska så försökte hon i alla fall. Att duscha efter en lunchcigarr är om inte nödvändigt så i alla fall väldigt skönt. Det fanns möjligtvis någon spricka i kaklet, men man kunde reglera vattentemperaturen på ett adekvat sätt och skjortan blev struken medan jag duschade.



Det absolut största orosmomentet för mig var att min kära vän hade fått ett nytt boardingkort och den lilla fina röda fickan. Jag hade dock bara det lite sunkiga boardingkortet från Kastrup. Nervöst så gick jag mot boarding, men min nervositet var obefogad, jag kom faktiskt med planet ändå. Detta kan vara bra information för andra som inte får Lufthansas eftertraktade first boardingkort, man kan borda planet ändå.




20190820_150658-jpg.96263





Dagen är fortfarande bra!
 
Tack för en trevlig rapport!

Känns väldigt uppfriskande med din inställning. 
 
Som nämnts så fick jag komma på planet trots mitt halvsunkiga boardingkort från Kastrup. Väl ombord så inspekterar jag hela kabinen och upptäcker efter idogt granskande att den uppvisar lite förslitningsskador. Detta är ju såklart någon jag förfäras över, det förstör min upplevelse.





20190821_005157-jpg.96269



Ojojoj



Som lök på laxen så tror jag inte att kabinpersonalen sa mitt efternamn en enda gång (om jag minns vad de personer heter som passade upp mig och serverade mig mat och dryck skall vi inte gå in på)! Nu pratar vi alltså en ombordupplevelse som närmar sig Ryanair. Inte nog med det, roséchampagnen, som kostar 2600:- per flaska på bolaget (detta har jag såklart kollat upp i förväg) föll mig inte i smaken. Det var också så att precis när serveringen började så blev det såpass mycket turbulens att serveringen avbröts och all personal satte sig. Hur kan Lufthansa låta detta ske, i första klass?



Att personalen var fantastisk trevlig, med ett lättsamt och serviceinriktat sätt, är inget jag skall nämna. Inte heller det faktum att maten höll en väldigt hög kvalité rakt igenom. Inga problem att få två huvudrätter för att ha möjligheten att prova både ett rött vin och vitt vin. Personalens erbjudande att ha vinprovning av alla viner avböjdes dock. Dessertvinet var helt underbart, spännande att ha lite "off the beaten track"-viner.




20190820_150658-jpg.96270



Detta var gott




20190820_185844-jpg.96272



Detta också



Omhändertagandet slutade inte där, vi blev nästan nedtvingade i varsin säng efter vår femrätters, eller som de uttryckte det "our customers usually get very tired". För att följa gängse mall så skall jag kanske recensera sovupplevelsen nu. Jag sov, det var skönt.



Men inte skall jag låta grym service och god mat stå i vägen för det faktum att kabinen uppvisar några få tecken på att utnyttjas 20 timmar per dygn. Eller vänta, vad är egentligen viktigt för mig, vad kommer jag bära med mig när denna resa är över? Vad vill jag minnas, och hur vill jag beskriva min upplevelse för mina barn? Jag ändrar mig, detta var ta mig sjutton bland det bästa jag varit med om i luften!

Det är svårt att slå min första upplevelse i en First-kabin, det var i en 747-400 med den nu legendomspunna "stol-OCH-säng-konfigurationen", eller min andra flight ett år senare i en 747-8 (när vi går på upptäcktsfärd och går upp till business-kabinen så får vi helt plötsligt varsin jättekram av en flygvärdinna som utbrister "oh, it is you guys", hon som ett år tidigare haft hand om oss, då har man gjort något rätt i relationsbyggandet), men denna flighten är bra nära.




20190821_010412-jpg.96273



Bra bra bra



Dagen blev bra, rätt och slätt underbar!
 
Golfkillen skrev:Som nämnts så fick jag komma på planet trots mitt halvsunkiga boardingkort från Kastrup. Väl ombord så inspekterar jag hela kabinen och upptäcker efter idogt granskande att den uppvisar lite förslitningsskador. Detta är ju såklart någon jag förfäras över, det förstör min upplevelse.Visa bifogad bild 96269OjojojSom lök på laxen så tror jag inte att kabinpersonalen sa mitt efternamn en enda gång (om jag minns vad de personer heter som passade upp mig och serverade mig mat och dryck skall vi inte gå in på)! Nu pratar vi alltså en ombordupplevelse som närmar sig Ryanair. Inte nog med det, roséchampagnen, som kostar 2600:- per flaska på bolaget (detta har jag såklart kollat upp i förväg) föll mig inte i smaken. Det var också så att precis när serveringen började så blev det såpass mycket turbulens att serveringen avbröts och all personal satte sig. Hur kan Lufthansa låta detta ske, i första klass?Att personalen var fantastisk trevlig, med ett lättsamt och serviceinriktat sätt, är inget jag skall nämna. Inte heller det faktum att maten höll en väldigt hög kvalité rakt igenom. Inga problem att få två huvudrätter för att ha möjligheten att prova både ett rött vin och vitt vin. Personalens erbjudande att ha vinprovning av alla viner avböjdes dock. Dessertvinet var helt underbart, spännande att ha lite "off the beaten track"-viner.Visa bifogad bild 96270Detta var gott

Visa bifogad bild 96272Detta ocksåOmhändertagandet slutade inte där, vi blev nästan nedtvingade i varsin säng efter vår femrätters, eller som de uttryckte det "our customers usually get very tired". För att följa gängse mall så skall jag kanske recensera sovupplevelsen nu. Jag sov, det var skönt.Men inte skall jag låta grym service och god mat stå i vägen för det faktum att kabinen uppvisar några få tecken på att utnyttjas 20 timmar per dygn. Eller vänta, vad är egentligen viktigt för mig, vad kommer jag bära med mig när denna resa är över? Vad vill jag minnas, och hur vill jag beskriva min upplevelse för mina barn? Jag ändrar mig, detta var ta mig sjutton bland det bästa jag varit med om i luften!Det är svårt att slå min första upplevelse i en First-kabin, det var i en 747-400 med den nu legendomspunna "stol-OCH-säng-konfigurationen", eller min andra flight ett år senare i en 747-8 (när vi går på upptäcktsfärd och går upp till business-kabinen så får vi helt plötsligt varsin jättekram av en flygvärdinna som utbrister "oh, it is you guys", hon som ett år tidigare haft hand om oss, då har man gjort något rätt i relationsbyggandet), men denna flighten är bra nära.Visa bifogad bild 96273Bra bra bra

Dagen blev bra, rätt och slätt underbar!Klicka för att utvidga...


Ingen godnattsaga från värdinnorna?
 
Att flyga första klass är toppen, att sen ha immigration i USA är ren reality check. Vi hade dock väldig tur, för det var knappt någon kö till kontrollanterna.



Glada i hågen gick vi till bagagebandet och väskorna med HON-taggar hade kommit, alla utom min. Jag insåg att jag aldrig såg att jag fick en tagg på Kastrup. Det tog säkert 30 minuter innan min väska kom, och mycket riktigt så stod det bara HON på slipen, ingen extra tagg. Visst så blev jag irriterad över att behöva vänta, men sen började jag tänka att det är ändå väldigt ovanligt att jag behöver vänta på mitt bagage, så ingen idé att bli allt för irriterad över det.



Bodde på Hilton O'hare med runway view. Ett helt ok val, men grymt dyr mat och dryck. Ett stort glas Bud kostade 11 dollar, helt galet. En städerska kom in på rummet 0830 utan att ha knackat innan. Allting väldigt oklart och hon lämnade vårt rum snabbt när jag frågade varför hon var där. Tog upp det med managern vid utcheck, allt med ett leende och en fråga hur det kunde vara möjligt. Slutade med 75 dollar rabatt. Som sagt, allt med ett leende.




20190821_090205-jpg.96298



Helt ok utsikt



Lite oklarheter vid upphämtning av bilen hos Hertz, men efter en konstruktiv diskussion så åkte därifrån med en Dodger R/T.




20190821_110049-jpg.96300



Amerikanska lastbilar är så snygga



Annars en massa öl, mat och bilkörande idag. Det har kort sagt varit grym idag också.




20190821_113933-jpg.96301



3 Clouds brewery







En massa ribs







En massa öl inköptes på 3 Floyds







Ännu mer öl
 
20190822_125709-jpg.96336



Trots att vi flyger i första klass så hamnade vi i economy idag







Amish







Jag skrev det tidigare, amerikanska lastbilar är så vackra







Hur kan något så oansenligt vara så bra?







Ibland får man dricka blaskig öl och äta alldeles för mycket kött...

 
Nu sitter vi i Polaris-loungen på O'hare och njuter. Visst, det är inte riktigt FCL men det är en grym lounge med både bemannad bar och a la carte servering.




20190824_193402-jpg.96400



Solnedgång från loungen



Hade helt glömt av att Lufthansa flög från Terminal 1. De håller på och renovera tåget mellan terminalerna så de skeppar runt folk med buss. Så efter att äntligen ha hittat till Car Rental Return så råkade vi ta bussen till Terminal 5. Något förvirrade frågade vi i Swiss check-in och de hänvisade oss till Terminal 1. Ännu en bussresa så var vi vid terminal 1. Gjorde samma bussresa när vi kom knappt för 4 dagar sedan, känns som en evighet och det är en bra känsla.



Vad har vi då gjort på vägen hit? Målet med resan hade vi bestämt skulle vara Wright Patterson Air Force Museum nära Dayton. Så där spenderade vi ett antal timmar. Militärplan i all ära, att vara inne i den 707'a där Lyndon Johnson svor presidenteden efter JFK blivit mördad var det bästa. Sen att läsa hur USA ser på användningen av agent Orange efter att ha varit på museet i Saigon för ett år sedan får en att inse att man måste vara källkritisk.




20190823_102154-jpg.96404



Lagom osmaklig målning på det plan som släppte bomben över Nagasaki




20190823_121758-jpg.96403



Två plan som är unika i sitt slag, finns bara dessa två kvar. En XB-70 och en YF-12. Båda Supersonic plan som är grymt fascinerade







IFE på första Air Force One





20190823_123250-jpg.96402



Historia, den 707'a som användes som Air Force One till början av 90-talet



Annars, temat på resan har varit mat, dryck och minigolf. Vi har fått tillräckligt av alla tre...




20190823_150827-jpg.96408



Vi har kört igenom många småstäder och en hel del har sett sina bästa dagar







159 poäng, det får man vara nöjd med







Har jag sagt att amerikanska lastbilar är vackra?







Äventyrsgolf, grymt roligt
 
Vår road trip var som väntat och tidigare beskrivit, helt grym!



Vi har träffat många trevliga människor, där en taxichaufför i en småstad i Ohio står ut. Första gången vi åker med honom så vill han visa alla lokala bowlinghallar, samt var man äter de bästa kycklingvingarna. På frågan om stan är säker så svarar han "ja självklart" och låter bilen stå på tomgång samtidigt som han visar oss runt på restaurangen. När vi sen skall åka hem så kommer samma person in på bowlinghallen där vi skall hämtas. Han ser att vi har öl kvar och säger att det är lugnt och att han väntar i bilen. Han berättar sen att han bett dispatch när de får en körning från bowlingstället för han vill inte att vi skall vänta. Ett mellanmänskligt möte mellan två svenskar och en medelålders man från Midwest USA.



Polaris-loungen var grym, men tyvärr stänger den 21 och planet till Frankfurt har avgångstid 2245. Därför måste vi förflytta oss till vanliga United-loungen. Där var bartendern otrevlig, maten sunkig och där var en massa "vanligt" folk. Sen insåg jag att bara för några år sedan så skulle jag vara tacksam för gratis öl och lite att äta. Det är synd att man blir bortskämd genom det sätt vi flyger på. Någonstans så tycker jag man skall komma ihåg var man kommer ifrån och vara glad var man är just nu!
 
En ganska händelselös flight hem. Det var väldigt turbulent när vi kom in över Europa, men när man ligger ner så känns det inte så farligt. Betydligt mer stiff personal denna gång, vilket passade bra då vi bara ville äta snabbt och sen sova. Det skulle till och med kunna vara så att de kände av vår sinnesstämning och lade sig på rätt nivå.




20190824_204235-jpg.96423



Negroni i Polaris-loungen, ett bra sätt att fördriva tiden




20190825_010250-jpg.96424



Bättre än ett säte, men det är fortfarande ganska långt ifrån en riktig säng. Skulle ta en säng från valfritt Inn från resan över detta varje gång



En kul grej var att kaptenen kom och hälsade och stannade lite extra hos oss. Han var grymt nöjd med att vi flög 747-8 och att beräknad tid var 7 timmar och 47 timmar.



Denna gång hade jag fått riktiga Lufthansa first boardingkort, lite besviken måste jag ändå medge att själva upplevelsen av flygningen var exakt likadan som när jag hade likadant boardingkort som vanliga dödliga.




20190825_065135-jpg.96425



Ibland får man tänka till att det bara är en garderob framför och sen är flygplanet slut...



Nu på SAS på väg hem till Kastrup. Vissa brukar nu i sina reserapporter säga att det är en reality check att flyga med SAS. För mig är det tvärtom, jag känner mig hemma. Skandinavisk personal och man vet hur saker och ting funkar. En kvinnlig äldre dansk flygvärdinna här i plus. Visst, hon såg lite barsk ut till en början, men med leende och positiv attityd har jag nu fått henne att le och skratta. Det är tänkvärt hur långt man kommer med det.



Hur skall jag då kunna sammanfatta resan? Kanske som jag började, vilket priveligum det är att kunna åka på sådana här resor. Jag minns min första first resa 2014. Då trodde jag att det var once in a lifetime. Jag har allt sparat från den flighten, menyer, kit, boardingkort osv. Jag kan fortfarande minnas den känslan jag hade. Nu, när det blir minst en resa per år så är känslan en annan. 2014 så skulle allt provas, vår underbara flygvärdinna bjöd oss på fem flaskor champagne (något hon året efter berättade att hon hade fått en reprimand för), det var vinprovning och alla knappar trycktes på. Nu är det mer bekvämligheten vi är ute efter, känslan av ett bekymmersfritt resande.



Med det sagt, alla gör som man vill, och hade det varit min första flygning hade jag kanske velat ha riktiga boardingkort. Det var viktigt för mig då. Vad jag vill ha sagt att även om det känns viktigt så låt inte negativa tankar förstöra en resa. Det har hänt många saker vi hade kunnat hänga upp oss på och klaga på. Istället valde vi approachen att stanna upp och ta ett djupt andetag och faktiskt tänka på hur bra vi har det.




20190825_165202-jpg.96426



Älskade Sverige, en syn man aldrig tröttnar på
 
Back
Top