Del 1: Stockholm - Frankfurt - London - Boston
Vi anlände till Arlanda vid 9-tiden på förmiddagen och där var förra sommarens kaos som bortblåst. Vi kunde gå direkt fram till business-incheckningen där vi fick bagaget taggat hela vägen till Boston, men boardingkort bara ner till Frankfurt. Det var ingen kö till den nya säkerhetskontrollen heller, så vi var snabbt genom och uppe vid SAS-loungen inom 10 minuter från ankomst till Arlanda. Även här var det folktomt, så vi kunde i lugn och ro njuta av lite frukost (förvånansvärt god äggröra!) innan vi rörde oss vidare till gaten.
Stockholm - Frankfurt
Flight: SAS SK635
Tid enligt tidtabell: 10:55-13:10 (2h 15m)
Faktisk tid: 11:15-12:56 (1h 41m)
Flygplan: Airbus A320
Platser: 1A, 1B, 1C
Första flygningen utfördes av SmartLynx och en 15 år gammal A320. Strax före boarding blev vi uppropade och fick gå fram till personalen. Något strul på grund av ombokningen? Nej, det var bara nya platser, vi fick sitta på rad 1 istället för rad 4. Spelade ingen större roll, bortsett från att handbagaget fick läggas längre bak i kabinen.
SmartLynx! Intressant start på resan.
Flyget var fullsatt, med 5-6 rader i Plus, och boardingen tog sin tid. Personalen hälsade välkommen samtidigt som de tog hand om ett ensamåkande barn framme i galley. Inga problem med deras engelska språkkunskaper. Som sittandes längst fram hade vi inga större synpunkter på planet förutom det där med handbagaget, men det hade ju varit roligare att åka den 5 månader nya A320neo som vi ursprungligen var bokade på.
Vi blev något försenade iväg men väl uppe i luften serverades maten relativt omgående. Dryck skulle komma “soon”, vilket visade sig innebära närmare en halvtimme. Nu hade vi inte så bråttom, men man undrar ju lite vad det var som tog tid för sååå många var vi inte som satt i Plus..
Maten då?
Fennel-cured salmon with potatoes in a creamy dill and mustard dressing, Yung cucumber pickled with black currant leaves and a cream of cold-pressed rape seed oil. Laxen var len och smakmässigt bra, med perfekt konsistens och fin färg i två av tre lådor. I den tredje lådan var laxen lite tristare i färgen. Någon hade gjort ett ambitiöst försök att få till en potatissallad utöver det vanliga men.. njae. Potatissalladen föll inte någon av oss riktigt i smaken, tyvärr. Sammanfattningsvis ingen minnesvärd måltid. ”För mycket fänkål och fröer” var hustruns sammanfattning av måltiden. Godast var nog krämen av rapsolja.
Inte den mest bildsköna måltid jag har haft framför mig på ett flyg.
Efter måltiden bjöds på kaffe och chokladboll från Hedh Escalante Chocolatier, sedan höll sig personalen undan till till strax före landning då det delades ut två praliner,
Dark Choc Cherry Marzipan och
Poppy Almond Praline, även de från Hedh. Bra avslutning på flygningen. Ännu bättre var att vi landade före utsatt tid och att vi slapp bussgate, vilket gav oss några minuter extra att fixa boardingkort för nästa del av resan till Boston.
Betyg: 2 av 5. En högst ordinär SAS Plus-flygning.
Så var det då det här med våra boardingkort.. Lite osäkra på var vi skulle ta vägen så tog vi oss med tåg från terminal 1 till terminal 2 där vi hittade en British Airways-disk, och efter mycket knappande och både en, två och tre kontroller av passen, hjälp av en kollega och ytterligare knappande så fick vi våra boardingkort för de kommande två flygen.
British Airways och Club Europe med Eurobonuspoäng.
I terminal 2 var det var säkert 100 personer i kö till passkontrollen men alla stod och väntade vid de manuella diskarna, så vi kunde gå direkt fram till den maskinella kontrollen för EU-pass och var genom på mindre än en minut. Det var dock inte mycket tid kvar nu och vi var lite osäkra på avstånden, så vi gick direkt till säkerhetskontrollen vid gaten utan att passera någon Oneworld-lounge (hade varit kul att besöka någon, för jag har svårt att tro att jag kommer passera Frankfurt i business med Oneworld fler gånger..).
Frankfurt - London
Flight: British Airways BA905
Tid enligt tidtabell: 14:35-15:20 (1h 45m)
Faktisk tid: 15:55-16:01 (1h 6m)
Flygplan: Airbus A320neo
Platser: 7A, 7C, 7D
Boardingen visade sig dröja och inleddes först strax före utsatt avgångstid men ännu fanns det ingen större anledning till oro. Vi har förvisso ett terminalbyte på Heathrow framför oss, men en bytestid på 2h 30m ska räcka med god marginal.
Planet var en ett år gammal Airbus A320neo, så det blev lite plåster på såren efter att ha missat SAS motsvarighet. Club Europe bestod av sju rader med seat-block och var fullt till ca två tredjedelar. Resten av kabinen var på sin höjd fylld till hälften. Den låga beläggningen gjorde att boardingen gick snabbt, men sen.. Avgångstiden passerades och tiden gick, men dörren till cockpit stod fortfarande öppen. Efter vad som kändes som en halv evighet kom förklaringen: en passagerare har inte kommit med så bagage behöver lastas ut. Detta innebar även att vi fick invänta en ny slottid för att starta. Till slut började vi äntligen taxa ut, men sen blev det stopp igen. Vi hade missat den nya slottiden. Ny väntan. 1h 15m försenade så kom vi äntligen iväg.
Under tiden hade vi hunnit bli ordentligt hungriga, laxen och potatissalladen från lunchen stod vi oss inte länge på. Kabinpersonalen jobbade dock snabbt och det dröjde inte länge innan serveringen påbörjades. På denna flygning serverades det
Afternoon Tea med scones, tre små smörgåsar och ett bakverk med mandel och citron. Allting kändes fräscht och färskt och smakerna satt som de skulle. Det var inga problem att få fler scones om man ville ha det. Nu var vi som sagt riktigt hungriga och det kan ha påverkat våra omdömen, men vi var där och då alla eniga om att det här var bland det bästa vi serverats på en flygning inom Europa.
Afternoon tea utan te.
En eloge till kabinpersonalen som hade full koll på oss och vår anslutning i sin handdator vilket gjorde flygningen betydligt behagligare. Vi fick veta att vi skulle köra in en stor del av förseningen och att det skulle vara tillräckligt med marginal för att hinna med anslutningen.
Nu var ju beläggningen som sagt långt ifrån hundraprocentig, men det var alltid någon av kabinpersonalen ute i första delen av kabinen och kollade läget och pratade med passagerarna (ett tag var det tre i crew som servade oss på på de sju främre raderna) istället för att hålla sig undan i galley. Det var ett riktigt glatt och trevligt gäng som jobbade på denna flygning.
Som utlovat flög vi in en del av förseningen och efter en förvånansvärt kort taxi-sträcka på Heathrow så var den här trevliga delen av resan slut. Redan innan vi klev ur planet hade jag fått ett mail från British Airways där de beklagade förseningen. Fin gest!
Betyg: 5 av 5. Har man satsat på fel allians..?
Väl framme på Heathrow slutade inte bekymren. Dörrarna till gaten fungerade inte och vi blev kvar kanske 15 minuter. 5 timmar på Heathrow hade nu blivit drygt en timme - och vi befann oss i fel terminal.. Busstransfern mellan terminalerna tog sin lilla tid, däremot gick både pass- och säkerhetskontrollerna på terminal 2 snabbt. Det var dock lång väg att vandra till Star Alliance-loungerna.
United Lounge på Heathrow
Vi kom fram till loungen en halvtimme innan boarding på vår nästa flight, så det fick bli ett kort besök. Mannen i receptionen var dock inte nöjd med de boardingkort vi fått från British Airways i Frankfurt, så i väntan på att han skulle fixa nya boardingkort och släppa in oss förlorade vi ytterligare några minuters lounge-tid.
Istället för ingående recensioner av Uniteds, Air Canadas och Singapores lounger så får ni nöja er med att veta att det var lugnt och skönt hos United. Inte mycket folk här heller. Nästan tomt vid den bemannade baren. Det fanns gott om kyld dryck och det serverades både kall och varm mat, bland annat färdiga smörgåsar, charkuterier, ost, cottage pie, katsu chicken och pizza. Det bjöds också på desserter, kakor och frukt. Här hade jag gärna tillbringat mer tid!
Gott om plats, ont om tid. :/
Vi hann fräscha till oss (resans klart bästa toaletter!) samt få i oss lite dricka, sen var det dags att bege sig till gaten som låg på kort promenadavstånd från loungen.
London - Boston
Flight: United UA025
Tid enligt tidtabell: 18:00-20:40 (7h 40m)
Faktisk tid: 18:36-20:15 (6h 39m)
Flygplan: Boeing 767-300ER
Platser: 9F, 9L, 10L
Det skulle visa sig att SmartLynx flygplan inte var det äldsta på den här resan. Över Atlanten skulle vi få flyga med vad jag tror är en av Uniteds yngsta 767, “bara” 21 år gammalt. Detta var inget som märktes invändigt förstås, då det är utrustat med relativt nya Polaris Business-inredningen. I princip halva planet är fyllt med business-stolar, totalt 46 st, i en 1-1-1-layout. Den stora business-kabinen är dock inget man märker av ombord.
Äntligen long-haul igen!
Framme vid gaten visade det sig att boardingen skulle dröja. Tyvärr var det ingen försening som utannonserades, för i så fall hade vi ju kunnat stanna lite längre i loungen. När boardingen väl satte igång gick det snabbt att komma ombord, och där hann vi inte mer än sätta oss innan det bjöds på vatten och mousserande vin (tyvärr ingen juice till Junior).
På stolen låg kuddar, bäddmadrass och en filt från Saks Fifth Avenue, en flaska vatten samt ett amenity kit i form av en resväska från Away. Riktigt trevlig förpackning som kommer att användas som necessär på resor framöver.
Vi valde att sitta på 9F, 9L och 10L vilket är en riktigt bra kombination om man är tre som reser (och med barn). Kabinen är inte speciellt social men med dessa platser (där Junior fick bästa platsen, 9L) är det lätt att rycka in när det behövs hjälp med beställningar samtidigt som man på 9F och 10L kan luta sig fram lite lätt för att prata med varandra.
Sträcker jag på mig så kan jag avundsjukt spana in Juniors plats.
Önskemål om val av huvudrätt började redan före take-off och fortsatte när vi kom upp i luften. Här tilltalades vi med efternamn, en liten men trevlig gest. Därefter serverades nötter och mer dryck.
Varma handdukar delades ut, därefter serverades middagen på en bricka. Jag tog inte tiden men maten kom relativt fort efter start. Det kan ha handlat om 45 minuter, kanske.
Jag har hört att fisken ska vara ett säkert kort..
Förrätten,
Venus black rice with prawns, tyckte vi vuxna riktigt bra om. Två goda räkor och utmärkt smaksatt svart ris. Salladen,
Mesclun mix sallad, var en högst ordinär grönsallad. Tyvärr var riset i min förrätt alldeles för kallt när det serverades, och även tomaten och gurkan i min sallad var iskall. Kanske hade varit bättre att vänta en kvart till med att servera maten.
Till huvudrätt valde vi olika alternativ. För min del blev det
Poached cod där fisken tyvärr var alldeles för torr och varken potatisen eller tomatsåsen var något speciellt. Min bättre hälft valde
Provence herb chicken breast som smakade betydligt bättre men där kycklingen var torr. Junior valde
Tortellini with ricotta and mushroom filling och den slank ner trots svamp och grönsaker som han inte skulle äta hemma. Brödet var fluffigt och gott.
Fisk á la skolmatsal (smakmässigt, som jag föreställer mig det i alla fall).
Till dessert tog mina medresenärer en chokladkaka (som enligt samstämmiga uppgifter smakade mycket bra) och jag tog en Sundae som var helt perfekt. Förrätten (när den hade tinat) och efterrätten var definitivt höjdpunkterna i den här måltiden.
Jag hittade flera intressanta filmer i IFE:n, så för min del blev det film (Amsterdam) till maten. Även mina medresenärer hittade något att sysselsätta sig med, så utbudet var definitivt tillräckligt bra för oss. Hyfsat användarvänligt och lätt att hantera också. De brusreducerande hörlurarna duger men på en längre flygning hade jag nog föredragit egna med bättre kvalitet.
Efter maten och filmen tänkte jag lite snabbt testa hur det var att ligga ner i stolen. Det slutade med en tupplur på närmare två timmar.. Rent utrymmesmässigt fungerade det riktigt bra för mig som är närmare 190 cm, men det blev trångt för fötterna när jag sträckte på mig. Kuddarna var fantastiskt sköna, förmodligen de bästa jag haft på någon flygresa.
Sämre ställen har man vaknat på.
Toaletterna hölls okej städade under resan. I utrustningsväg fanns där tvål och handlotion men inte mer än så.
Frukt, vatten, choklad och lite godis fanns tillgängligt för självservering längst fram i kabinen efter middagen. Jag såg inte så mycket av personalen efter middagen, men å andra sidan så sov jag ju bort några timmar då.
Knappt en timme före landningen serverades en mindre måltid. Man fick välja mellan
Pizza Margherita och
Herb and citrus couscous. Samtliga i resesällskapet valde pizzan. På brickan låg också en liten fruktsallad och en inplastad brownie. Fruktsalladen satt perfekt, brownien var okej och pizzan gick ner - men en Grandiosa för 15 kr från närmsta ICA hade varit bättre.
Innehållet på den här brickan kan inte ha kostat United många cent.
Inflygning mot Logan skedde norrifrån, vilket gjorde att vi som satt på planets högra sida fick en liten, liten sneak-peak av Bostons skyline i skymningen. Härligt!
Betyg: 4 av 5. Kabinen är toppen, personalen gör sitt jobb utan att sticka ut, maten kunde vara bättre.
Bortsett från två lite stressiga byten av terminaler på några av Europas största flygplatser så har det än så länge varit en helt okej resdag. Vi har passerat två incheckningar, två passkontroller och tre säkerhetskontroller utan någon som helst kö, så kontrasten vid migration till USA blev därför total. Kön kändes inte orimligt lång men rörde sig extremt långsamt, och ganska exakt 2,5 timmar efter att vi anlänt så var det vår tur att försöka bli insläppta i USA. Personligt rekord, åt fel håll så att säga, för mig. Väl framme var vi dock förbi på en och en halv minut. Väskorna stod och väntade, och ingen tullpersonal var i sikte så där var det bara att gå genom.
Efter en snabb tur med en Uber var vi 15 minuter senare incheckade och i säng på hotellet där vi skulle tillbringa första natten.
Nästa del handlar om Boston - New York - Washington DC och sedan kommer en avslutande del med hemresan.
