Impendill skrev:En fråga till er som varit i söderhavet:Om ni fick välja mellan Fiji, Cook-öarna, Franska Polynesien, Nya Zeeland, Tonga eller Nya Kaledonien. Vad hade ni valt?Rangordna dem gärna och det är bara tillåtet att välja max 3 platser (mer hinner vi inte med på resan). Motivera gärna också.Klicka för att utvidga...
Jag har besökt samtliga dessa med undantag för Tonga (som jag faktiskt hade en tanke att besöka i år). Har även besökt ytterligare några som Samoa och Vanuatu.
Fiji: Oceaniens svar på Mallorca/Kanarieöarna dit många australiensare åker när det är kallt hemma (eller väldigt varmt). Många resorts från de stora kedjorna och betydligt mer turister än på övriga öar. Men det har så klart sina fördelar också, beroende på hur man ser det. De flesta resorts ligger vid Nadi på nordvästra delen av huvudön Viti Levu medan man i sydost finner huvudstaden Suva.
Cooköarna: Huvudön Rarotonga är inte speciellt stor, jag har cyklat runt den och det gick på en dag med flera stopp. Mycket genuin och sympatisk ö tycker jag med trevliga människor. En del klagar på att det inte finns så mycket att göra, vilket handlar om att ön inte är speciellt exploaterad. Det finns exempelvis inte en enda internationell hotellkedja. Jag tycker bara det är en fördel om man vill ha en genuin upplevelse.
Franska Polynesien: Del av Frankrike och när det gäller Söderhavet innebär allt franskt att det är dyrt. Huvudön heter Tahiti och huvudstaden Papeete och där finns det mesta av infrastruktur. Sedan finns det ett stort område med vackra öar. Bora Bora har väl de flesta hört i något sammanhang, dit åkte även Kronprinsessan Victoria på bröllopsresa. Men som sagt, man ska ha budget för det.
Nya Zeeland: Inte en del av Söderhavet i min mening. Men visst är det vackert och finns mycket att se och framförallt mycket aktiviteter. Men det är inte en söderhavsö. Just nu är det vinter där och rätt kyligt.
Tonga: Den enda jag inte besökt av de som nämnts, men däremot har jag läst in mig väl på landet. Turistnäringen är inte alls speciellt utvecklad och därför saknas en del av den infrastruktur men ofta förväntar sig som turist. Landet har också haft en del politiska problem med en del oroligheter. Inget som är problem nu eller som egentligen någonsin drabbat besökare, men det har förstås påverkat hur landet ser ut. Bristen på infrastruktur är det som är landets stora minus, dock är det många som ser det som positivt. Det kan säkert bli en väldigt bra vistelse men det kräver lite mer proaktivitet och anpassning.
Nya Kaledonien: Franskt igen, vilket innebär dyrt. Huvudstaden Nouméa är en riktig stad i sann bemärkelse och skulle lika gärna kunnat ligga på Franska Rivieran med strandpromenader och bra restauranger. Det känns nästan löjligt franskt och allt håller mycket hög standard. Åker man utanför Nouméa blir det dock betydligt mer genuint och traditionellt. Jag gjorde en dagsutflykt med båt till ön Ile des Pins och det är nog det vackraste jag någonsin besökt. Magiskt!
Cooköarna är en favorit för min del men jag gillar annars de franska öarna också, kanske lite för att jag pratar franska och för att det är bra standard, bra ordning och oftast ganska välskött. Samoa är annars en trevlig söderhavsö med lite kolonialkänsla i huvudstaden Apia.
Tyvärr är det ganska svårt att öhoppa i området. Air New Zealand flyger till de flesta öar men att åka via Auckland är nästan alltid en stor omväg. Fiji Airways täcker in ett stort antal öar i västra Söderhavet via Nadi medan Air Calin (Nya Kaledoniens flygbolag) täcker in nästan alla fransktalande öar från Nouméa.
