Zodde skrev:Men nu hänger jag inte med?a) Blev emissionen inte fulltecknad? Svar: Jo, det blev den!!b) Tecknade staten MER än sin andel Svar: Nej, det gjorde dom inte.Så argumentet blir meningslöst därför att för varje befintlig ägare som INTE tecknade kom det in en ny som tecknade.Klicka för att utvidga...
OK, alla aktieägare som erbjuds vara med i en nyemsission står inför 3 alternativ:
1. Teckna sin andel i emissionen.
2. Avstå från att teckna, utan behålla sina aktier utspädda, samt ta hem ev. värden av teckningsrätter.
3. Sälja sina aktier. (Ev även med tillägg för försålda teckningsrätter)
(För enkelhetens skull har jag här bortsett från alternativet att teckna till viss del, eftersom det inte var aktuellt.)
Detta beslut grundar sig (om det är affärsmässigt, vilket staten hävdat) på hur man hoppas aktieinnehavet värderas en liten tid efter emissionen.
SAS valde som bekant alternativ 1. Facit av detta beslut är en tillgång i dag värd ca 1,2 mdkr.
Ingångskostnaden för denna är som bekant ca 2,4 mdkr i emissionslikvid + marknadsvärdet innan emissionsfesten bröt loss, om man istället valt alt 3. (Har inte orkat leta fram detta, men undrar om det inte var minst 3 mdkr.)
I så fall har det alltså kostat skattebetalarna 5,4 mdkr att få en tillgång värd 1,2 mdkr.
Förlust för skattekollektivet alltså 4,2 mdkr.
Har inte orkat räkna på alt 2, men även detta hade naturligtvis gett en betydligt mindre förlust för skattebetalarna.
Hoppas du hängde med bättre nu!